Löpning 2.0

Om exakt trettiosex timmar och arton minuter står jag på ett löpband i Stockholm och gör laktattester för Christer Skog. Jag har inte den blekaste aning vad som väntar.

Jodå, jag har gjort laktattester förut, ganska många faktiskt, och hade en gång i tiden så pass stenkoll på mina pulsintervaller att jag kunde känna var jag låg på slaget när. Idag har jag absolut inte en susning. Jag vet inte hur fort jag springer, jag vet inte hur jobbigt det är. ”Lyssna på kroppen”, brukar man säga. Just nu tycker jag det är roligare att bara låta den lalla på.

Tanken med laktattest var att få besked om en slags utgångsnivå att börja ifrån. Det där med uthållighet arbetar man trots allt upp ganska snabbt igen. Problemet är bara att styrketräningen gjort att jag nog fått lite för rappa fötter för mitt eget bästa. Det kan straffa sig på laktatkurvan i form av ett hånfullt grin. Och då blir det promenixöknen, i värsta fall.

För just nu är det lite, lite roligare att ge järnet.

bildVi skippar det där med tillrättalagda gymbilder, va? #likeaboss

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s